Jobbig dag / glädjens dag
I dag är en jobbig dag på många sätt, dels fick jag samtal hemifrån i går kväll som var ledsamt. Det känns jobbigt när man är på andra sidan jordklotet 🌍 och inte kan krama om, stötta och trösta.

Sen vill inte min kropp riktigt det jag vill, nu har jag mått skit i flera dagar..rygg och bäcken är kass, kaputt har nog gjort sitt tror jag.
Så jäkla gammal är jag ju inte egentligen så att kroppen redan nu ska lägga av. 47 år och kan inte gå som jag vill, träna som jag vill, åka vespa som jag vill, sitta på en restaurang så länge som jag vill jag kan inte böja mig ner och plocka fina snäckor på stranden som jag vill.
Vad är det för fel på min kropp???
Jo det vet jag väll 2 diskbråck, men hur jävla lång tid ska det ta...det blir ju aldrig bättre förre sämre.
Trodde nog att denna resa skulle göra min kropp frisk men nu efter att jag varit här i 4 veckor i värmen i lugn och ro, tagit dagen som den kommer, promenerat, kört mina övningar som jag fått av sjukgymnasten och äter mina värktabletter så har jag börjat tappa hoppet faktiskt.
Nu har jag gråtit många gånger i förtvivlan utav all denna hopplösa värk.
Hur ska det bli när jag kommer hem som det är nu kommer det inte funka att jobba, vem ska hjälpa mig, vem ska hitta lösningen på mina bekymmer.
Tänk den som kan hjälpa mig att bli helt smärtfri och bra igen jag vet inte längre hur det är att inte ha värk.
När man går sin morgonpromenad på stranden och ser folk som joggar, powerwalkar, yogar, styrketränar..jag är så avundsjuk på dom.
Det skulle ju jag oxå göra det var ju bestämt när vi planerade denna resa. TRÄNA TRÄNA HÄLSORESA...Men sen komma detta och förstör allt.
DISKBRÅCKET
I dag gick jag bara en liten bit av stranden det värkte för mycket i rygg och bäcken t.o.m så att jag mår illa, jag fick gå hem och lägga mig och jag har nu min räddare i nöden TENS-apparaten på ryggen.
Min man som är 2 år äldre än mig han går med full kraft och styrka på stranden 2 mil om dagen, tränar som en tok, jag blir nästan förbannad på honom, orkar inte se det....varför kan inte jag.
Ja nog om detta...det finns dom som har det värre.
I dag fyller min fina underbara Nathalie "Natta" 19 år och jag, mamman är inte hemma så det känns lite ledsamt idag att jag inte är där med frukost på sängen...med sång och paket. Som mammor ska göra. Men jag är glad oxå för tänk att jag har fått vara mamma till denna fina tjej i 19 år nu, hon har gett mig några gråa hår på huvudet, hon är viljestark som få, men go, glad, positiv och omtänksam.
Jag är stolt mamma till denna fina tjej.
Hon är "min" Natta 💝😘
Och snart mamma är vi tillsammans igen, det skrev hon till mig på Facebook i går.
Söta goa ungen min.
Om 13 dagar är du hos mamma på Koh Lanta.
Då ska vi fira dig ordentligt 💞
Längtar massor nu.

💝 Liten har blivit stor 💝